En saga är inte alltid osann.
Brukar ni kolla på kriminalserier på tv? Hur som helst är det ett citat från Cold Case, tror jag att det var, som jag inte kan glömma. Jag tror att det var ungefär 2 år sedan jag såg det avsnittet.
Det var 3 pojkar som hade tagit livet av sig, tillsammans genom att hoppa från ett höghus.
Dem insåg att de hade ingått en pakt och när de kollade igenom deras årsbok såg dem att följande ord fans skrivna som beskrivning. 'bloody but beautiful', 'from heaven', 'we fall'.
Vilket tillsammans bildade 'bloody but beautiful we fall from heaven.'
Bloody but beautiful we fall from heaven,
sen den dagen har jag inte riktigt kunnat släppa dem orden och handlingen bakom dem, även om de bara var ihopskriva för ett avsnitt i en serie. Jag tänker på dem ibland, orden som blev en underbart stark mening, och om de tre pojkarna, som kände sig precis som de beskrev det för alla andra, som aldrig förstod vad de menade.
Ibland har jag svårt att förstå, hur vissa människor kan få ord att låta så starka, och skriva saker som berör så många, varför kan inte jag det? Varför tänker jag istället på andras ord, och hur de kände och tänkte och hur de var när de skrev dem där orden, berättelserna och sångerna.
De har fått gåvan att uttrycka sig i något som jag aldrig glömmer och som jag önskar att jag kunde förmedla vidare, förmedla känslan som jag får när jag hör dem orden vidare, till nästa som kan behöva dem.
Dessa ord berör mig, och jag älskar det.
