Like a soldier

Idag var jag helt själv i stallet, äntligen.
Jag kunde gå runt med musik i öronen medan jag fixade i ordning min lilla ponny som inte bryr sig det minsta om jag sjunger lite för högt eller lite för fult. Det var iskallt ute, och min ponny var inte så pigg på att arbeta, men det gjorde mig inte så mycket. Han är så fin ändå.

Och för första gången fick jag äntligen ge mat till de sju små hästarna. Jag gillar verkligen det. Gnäggande ponnisar och hovar som olovligt kraffsar i marken. Och ljudet när höet krossas mellan deras tänder. Och total tystnad runt och kring. Det är riktigt fint. Riktigt fint.