ShelovesYou
Mamma:
Finns inga ord som kan beskriva världens finaste människa.
Jag älskar min mamma, visst vi bråkar och vi är arga på varandra, ofta.
Men lika ofta är vi glada på varandra och kan skratta.
Jag kan berätta allt för min mamma, även sånt som jag egentligen inte vill berätta.
För jag vet att hon alltid kommer säga de sakerna jag vill höra utan att ljuga.
Jag vet inte vad jag skulle göra utan henne, hon betyder allra mest för mig.
Jag har ju inga syskon, därför måste jag vara själv med min mamma nästan 24/7,
men det har jag inget emot.
Pappa:
Jag älskar dig, det gör jag, tror jag.
Du är mer som en storebror för mig.
För mig är en pappa en sån som alltid finns där, en sån som alltid ställer upp.
Jag vill ju inte direkt påstå att vårat förhållande är ett sådant typiskt "fader-dotter" förhållande.
Eftersom jag aldrig träffat dig på det sättet kommer du aldrig kunna bli en sån pappa för mig.
Men jag bryr mig om dig, väldigt mycket.
Även fast dina val inte alltid är de bästa, och du inte är en typisk pappa, så är det ändå det som gör dig till dig.
Jag kan inte tänka mig dig överbeskyddande och inte allt på samma sätt som alla andra.
Du är den du är, och hur mycket jag än kan ogilla det ibland, så vill jag inte ändra dig heller.
Mormor:
Mormor, min mormor, den söta, omtänksamma, underbart glada och hjälpsamma mormor som jag har.
Jag vill aldrig ändra nåt på dig, du är helt perfekt.
När du alltid bryr dig om jag glömt ta på mig en tjocktröja, eller när jag brer för långt ut i kanterna på mackan.
En mormor ska vara snäll, och det som jag nämnde innan, hon ska vara allt som du är.
Utan middag på måndagar, vad skulle jag göra ?
Sitta hemma, och inte få träffa släkten...
Jag älskar din gulaschsoppa, och dina pannkakor, trots att jag inte tycker om pannkakor.
Inne i huvudet kan jag höra hur du nynnar när vi är ute och går på promenad, eller hur vi går i stan och du bara måååste kolla in i garnaffärerna.
Du är precis som jag vill ha dig. gulliga mormor med förkläde och fårskinnsväst.
Morfar:
Jag älskar dina historier, om när du bodde hos en värdfamilj i Tyskland, och när du har varit utomlands.
Och om allt som har hänt i världen.
När du säger Oyne Voyne, det är bara så typiskt dig.
Världens bästa morfar, som alltid ger en en klapp på kinden när man kommer in.
Och som alltid ler världens gulligaste leende.
Du som kallar mormor för Nita och alltid kollar på nyheterna.
Som frågar om man kan hjälpa dig med korsordet och alltid sitter på din speciella plats i soffan med ett stort lexikon iknät.
Jag älskar den bilden av dig.
Ylva:
Moster Ylva, som alltid får vara min extra mamma i Fjällen, som alltid hjälper en när det behövs.
Moster som vet hur det ska vara och se ut, som aldrig är snål utan delar med sig av allt och är glad.
Och som alltid har på sig sina mamelucker när vi ska åka skidor, och sen alltid åker hem tidigare och gör grönsaksdipp.
Jag gillar att ha en extra mamma, punkt.
Mimmi:
Min söta lilla kusin, som är som en lillasyster för mig.
Som alltid har det där roliga garvet så att alla kollar snett på henne.
Visst att vi bråkar rätt ofta i Fjällen, men det hör ju lixom till.
Jag uppskattar min kusin väldigt väldigt mycket, vad skulle vi göra om vi inte åkte skidor så ofta.
När vi var mindre och alltid började planera våran skidresa i januari, och skrev ner allt vi skulle köpa och så vidare. Du var gulligt då och du är gulligt nu :)
Isak:
Jag vill väl kanske inte påstå att jag pratar med Isak om samma saker som med mina andra kusiner ;)
Det är ju inte direkt så att han vill prata om samma saker.
Men ändå, när vi spelar kort, pratar eller gör något annat så är det bara trevligt.
Jag gillar att ha kusiner, vilket kön de än är?
Så tack, för de gångerna du kan skratta när man behöver det, trots att man inte orkar skratta själv.
Karin:
Nu har vi ju då kommit till den del av släkten jag inte träffar särskilt ofta.
Men det är ju i alla fall släkt, och jag är glad över att ha en till moster, även om hon bor i Småland och jag nästan aldrig träffar henne. Jag tycker att hon är en förebild, för mig visar hon att man kan ha en stor gård, två barn och samtidigt hålla igång en karriär.
Tove:
Tove, Tove, Tove, ännu en kusin ;)
Som även denna jag tycker väldigt mycket om.
Eftersom att vi nästan är i samma ålder har vi ofta likadana saker att prata om. Jag vet att hon alltid lyssnar, även om hon inte lyssnar, eller vad jag ska säga.
Trots att denna kusin bor långt bort och vi typ bara kan träffa varandra på loven, om ens då, så tycker jag om henne väldigt mycket för att hon bara är där.
Hannes:
På mammas sida är väl Hannes den kusin jag träffar minst, och med tanke på att han då är kille och äldre, så brukar vi inte direkt ha så mycket att småprata om.
Men jag kommer ändå ihåg de gångerna vi lekt ?pang-pang? allihopa, trots att det var längesen, så är det ändå sånt jag minns. Trots att varken han eller Tove kan prata ordentligt ;) så är det ju inte så att vi inte förstår varandra. Ibland är det bara trevligt att ha en kusin som inte bryr sig på samma sätt som andra, utan som går att säga något till utan att det blir en för stor sak av det.
Gunnar:
Sen han flyttade ner till Göteborg så träffas vi ju inte allt för ofta.
Men jag vet ändå att min morbror alltid är samma, rollspelsgillande, modeperson som han alltid varit.
Som alltid går att fråga saker och som man alltid får kluriga presenter av på jul & födelsedagar.
Farmor:
Jag älskar, älskar, älskar, älskar min farmor.
Behöver egentligen inte skriva något mer, för det är så det är.
Den där lilla glada tanten som alltid ska prata med alla hon ser och klaga om t.ex. matvarorna är gamla.
Som alltid får nya kompisar vart hon än går.
T.o.m. när du låt på Handens var du tvungen att rengöra tv:n, trots att du några dagar innan inte kunde ta dig upp ur sängen.
Jag älskar dig massor, och hatar alla som gör dig illa, alltid.
Farfar Bruno:
Du brukar inte säga så mycket, du sitter mest i stolen och kollar på tv.
Men jag vet att du uppskattar mig, och jag uppskattar dig.
Trots att vi aldrig brukar ha några riktiga konversationer så gillar jag dina hundögon och det faktum att ditt hår alltid måste ligga perfekt.
Farfar Johannes:
Jag vill egentligen inte skriva något här, men eftersom jag skriver nåt om alla?
Dessutom är det ju inget som säger att det jag skriver måste vara bra.
Så here it goes.
Jag HATAR sånna som behandlar folk som du gör.
Det faktum att du behandlar kvinnor som om de inte kan något, skiter i din familj, och är den snålaste människan jag någonsin träffat. Jag är glad att jag bara behöver träffa dig två gånger per år, jag står knappt ut med det. Jag önskar så hårt att jag inte hade två farfar, och du är inte den jag skulle valt.
Tina:
Vad skulle jag göra utan världens bästa faster?
Det här är verkligen en stöttepelare, som alltid skrattar, och som alltid kommer på något att göra.
Jag kommer ihåg när jag var liten och du alltid brukade sova hos oss varje helg, och som du har berättat att jag alltid väckte dig tidigt för att du skulle följa med mig ut i vardagsrummet och se på film. (:
Nu när ni har fått Kevin har ni ju fått en barnvakt också ;)
Och gångerna i Spanien, jag kommer ihåg sista gången, då ni köpte väskan som jag ville ha, och jag inte märkte något förrän jag såg hur konstigt du uppträdde med flit och sedan sträckte fram den.
Det är de där små gesterna, och det där glada humöret som gör dig till världens bästa faster.
Kevin:
Du är världens sötaste lilla kusin man kan ha.
Jag har aldrig träffat en lika charmig liten kille som du.
Du vill alltid leka, såklart mest med bilarna och ibland bussarna. När jag kommer över är det alltid dags att vara barnvakt. Mycket lättare nu när du har lärt dig lite saker och lärt dig att gå.
Jag är väldigt glad över att vara din ?gudmor? (fadder, inte döpt :)) lillkillen, jag tycker om dig väldigt mycket.
Sirrko:
Med tanke på att du bor i Täby och jobbar mycket, så träffas vi ju inte så ofta.
Men jag kommer ändå alltid ihåg dig som den där söta fastern som alltid är glad och som skämtar och pratar så gulligt.
Och som alla har berättat, när jag var nyfödd och du kollade på en sovande mig och frågade ?När öppnar dem ögonen??
Kari:
Jag träffar ju då inte mina farbröder så ofta, nästan aldrig vill säga.
Men du är ändå någon som man kan ha en konversation med när man träffas och som alltid har roliga och intressanta saker att berätta.
De där tre små kusinerna som jag har är ju inte direkt lätta att hanteras med, men jag tycker det fixar sig bra.
Jocke, Nicke, Micke:
Får allihopa en rubrik tillsammans, då dem är små, Jocke som är äldst är väl nio eller nåt.
Så det finns ju inte direkt mycket jag kan skriva, då vi inte brukar prata och inte leka så ofta heller.
Men ni är söta, allihopa.
Esa:
Det är ett hårt liv vi lever, det gäller att göra det bästa av det. Det här är inte det bästa.
Pontus, Mattias:
Kommer knappt ens ihåg de sista gångerna vi träffades.
Var ju VÄLDIGT länge sen, men jag vet att det är något som ingen av oss kan göra något åt.
Jag kommer däremot ihåg att när vi träffades brukade vi alltid spela det där grisspelet ni hade, och leka med alla grejerna i era rum. Trots att det var länge sen kommer jag ihåg det, och jag tyckte det var kul, trots att jag var mycket äldre.
Finns inga ord som kan beskriva världens finaste människa.
Jag älskar min mamma, visst vi bråkar och vi är arga på varandra, ofta.
Men lika ofta är vi glada på varandra och kan skratta.
Jag kan berätta allt för min mamma, även sånt som jag egentligen inte vill berätta.
För jag vet att hon alltid kommer säga de sakerna jag vill höra utan att ljuga.
Jag vet inte vad jag skulle göra utan henne, hon betyder allra mest för mig.
Jag har ju inga syskon, därför måste jag vara själv med min mamma nästan 24/7,
men det har jag inget emot.
Pappa:
Jag älskar dig, det gör jag, tror jag.
Du är mer som en storebror för mig.
För mig är en pappa en sån som alltid finns där, en sån som alltid ställer upp.
Jag vill ju inte direkt påstå att vårat förhållande är ett sådant typiskt "fader-dotter" förhållande.
Eftersom jag aldrig träffat dig på det sättet kommer du aldrig kunna bli en sån pappa för mig.
Men jag bryr mig om dig, väldigt mycket.
Även fast dina val inte alltid är de bästa, och du inte är en typisk pappa, så är det ändå det som gör dig till dig.
Jag kan inte tänka mig dig överbeskyddande och inte allt på samma sätt som alla andra.
Du är den du är, och hur mycket jag än kan ogilla det ibland, så vill jag inte ändra dig heller.
Mormor:
Mormor, min mormor, den söta, omtänksamma, underbart glada och hjälpsamma mormor som jag har.
Jag vill aldrig ändra nåt på dig, du är helt perfekt.
När du alltid bryr dig om jag glömt ta på mig en tjocktröja, eller när jag brer för långt ut i kanterna på mackan.
En mormor ska vara snäll, och det som jag nämnde innan, hon ska vara allt som du är.
Utan middag på måndagar, vad skulle jag göra ?
Sitta hemma, och inte få träffa släkten...
Jag älskar din gulaschsoppa, och dina pannkakor, trots att jag inte tycker om pannkakor.
Inne i huvudet kan jag höra hur du nynnar när vi är ute och går på promenad, eller hur vi går i stan och du bara måååste kolla in i garnaffärerna.
Du är precis som jag vill ha dig. gulliga mormor med förkläde och fårskinnsväst.
Morfar:
Jag älskar dina historier, om när du bodde hos en värdfamilj i Tyskland, och när du har varit utomlands.
Och om allt som har hänt i världen.
När du säger Oyne Voyne, det är bara så typiskt dig.
Världens bästa morfar, som alltid ger en en klapp på kinden när man kommer in.
Och som alltid ler världens gulligaste leende.
Du som kallar mormor för Nita och alltid kollar på nyheterna.
Som frågar om man kan hjälpa dig med korsordet och alltid sitter på din speciella plats i soffan med ett stort lexikon iknät.
Jag älskar den bilden av dig.
Ylva:
Moster Ylva, som alltid får vara min extra mamma i Fjällen, som alltid hjälper en när det behövs.
Moster som vet hur det ska vara och se ut, som aldrig är snål utan delar med sig av allt och är glad.
Och som alltid har på sig sina mamelucker när vi ska åka skidor, och sen alltid åker hem tidigare och gör grönsaksdipp.
Jag gillar att ha en extra mamma, punkt.
Mimmi:
Min söta lilla kusin, som är som en lillasyster för mig.
Som alltid har det där roliga garvet så att alla kollar snett på henne.
Visst att vi bråkar rätt ofta i Fjällen, men det hör ju lixom till.
Jag uppskattar min kusin väldigt väldigt mycket, vad skulle vi göra om vi inte åkte skidor så ofta.
När vi var mindre och alltid började planera våran skidresa i januari, och skrev ner allt vi skulle köpa och så vidare. Du var gulligt då och du är gulligt nu :)
Isak:
Jag vill väl kanske inte påstå att jag pratar med Isak om samma saker som med mina andra kusiner ;)
Det är ju inte direkt så att han vill prata om samma saker.
Men ändå, när vi spelar kort, pratar eller gör något annat så är det bara trevligt.
Jag gillar att ha kusiner, vilket kön de än är?
Så tack, för de gångerna du kan skratta när man behöver det, trots att man inte orkar skratta själv.
Karin:
Nu har vi ju då kommit till den del av släkten jag inte träffar särskilt ofta.
Men det är ju i alla fall släkt, och jag är glad över att ha en till moster, även om hon bor i Småland och jag nästan aldrig träffar henne. Jag tycker att hon är en förebild, för mig visar hon att man kan ha en stor gård, två barn och samtidigt hålla igång en karriär.
Tove:
Tove, Tove, Tove, ännu en kusin ;)
Som även denna jag tycker väldigt mycket om.
Eftersom att vi nästan är i samma ålder har vi ofta likadana saker att prata om. Jag vet att hon alltid lyssnar, även om hon inte lyssnar, eller vad jag ska säga.
Trots att denna kusin bor långt bort och vi typ bara kan träffa varandra på loven, om ens då, så tycker jag om henne väldigt mycket för att hon bara är där.
Hannes:
På mammas sida är väl Hannes den kusin jag träffar minst, och med tanke på att han då är kille och äldre, så brukar vi inte direkt ha så mycket att småprata om.
Men jag kommer ändå ihåg de gångerna vi lekt ?pang-pang? allihopa, trots att det var längesen, så är det ändå sånt jag minns. Trots att varken han eller Tove kan prata ordentligt ;) så är det ju inte så att vi inte förstår varandra. Ibland är det bara trevligt att ha en kusin som inte bryr sig på samma sätt som andra, utan som går att säga något till utan att det blir en för stor sak av det.
Gunnar:
Sen han flyttade ner till Göteborg så träffas vi ju inte allt för ofta.
Men jag vet ändå att min morbror alltid är samma, rollspelsgillande, modeperson som han alltid varit.
Som alltid går att fråga saker och som man alltid får kluriga presenter av på jul & födelsedagar.
Farmor:
Jag älskar, älskar, älskar, älskar min farmor.
Behöver egentligen inte skriva något mer, för det är så det är.
Den där lilla glada tanten som alltid ska prata med alla hon ser och klaga om t.ex. matvarorna är gamla.
Som alltid får nya kompisar vart hon än går.
T.o.m. när du låt på Handens var du tvungen att rengöra tv:n, trots att du några dagar innan inte kunde ta dig upp ur sängen.
Jag älskar dig massor, och hatar alla som gör dig illa, alltid.
Farfar Bruno:
Du brukar inte säga så mycket, du sitter mest i stolen och kollar på tv.
Men jag vet att du uppskattar mig, och jag uppskattar dig.
Trots att vi aldrig brukar ha några riktiga konversationer så gillar jag dina hundögon och det faktum att ditt hår alltid måste ligga perfekt.
Farfar Johannes:
Jag vill egentligen inte skriva något här, men eftersom jag skriver nåt om alla?
Dessutom är det ju inget som säger att det jag skriver måste vara bra.
Så here it goes.
Jag HATAR sånna som behandlar folk som du gör.
Det faktum att du behandlar kvinnor som om de inte kan något, skiter i din familj, och är den snålaste människan jag någonsin träffat. Jag är glad att jag bara behöver träffa dig två gånger per år, jag står knappt ut med det. Jag önskar så hårt att jag inte hade två farfar, och du är inte den jag skulle valt.
Tina:
Vad skulle jag göra utan världens bästa faster?
Det här är verkligen en stöttepelare, som alltid skrattar, och som alltid kommer på något att göra.
Jag kommer ihåg när jag var liten och du alltid brukade sova hos oss varje helg, och som du har berättat att jag alltid väckte dig tidigt för att du skulle följa med mig ut i vardagsrummet och se på film. (:
Nu när ni har fått Kevin har ni ju fått en barnvakt också ;)
Och gångerna i Spanien, jag kommer ihåg sista gången, då ni köpte väskan som jag ville ha, och jag inte märkte något förrän jag såg hur konstigt du uppträdde med flit och sedan sträckte fram den.
Det är de där små gesterna, och det där glada humöret som gör dig till världens bästa faster.
Kevin:
Du är världens sötaste lilla kusin man kan ha.
Jag har aldrig träffat en lika charmig liten kille som du.
Du vill alltid leka, såklart mest med bilarna och ibland bussarna. När jag kommer över är det alltid dags att vara barnvakt. Mycket lättare nu när du har lärt dig lite saker och lärt dig att gå.
Jag är väldigt glad över att vara din ?gudmor? (fadder, inte döpt :)) lillkillen, jag tycker om dig väldigt mycket.
Sirrko:
Med tanke på att du bor i Täby och jobbar mycket, så träffas vi ju inte så ofta.
Men jag kommer ändå alltid ihåg dig som den där söta fastern som alltid är glad och som skämtar och pratar så gulligt.
Och som alla har berättat, när jag var nyfödd och du kollade på en sovande mig och frågade ?När öppnar dem ögonen??
Kari:
Jag träffar ju då inte mina farbröder så ofta, nästan aldrig vill säga.
Men du är ändå någon som man kan ha en konversation med när man träffas och som alltid har roliga och intressanta saker att berätta.
De där tre små kusinerna som jag har är ju inte direkt lätta att hanteras med, men jag tycker det fixar sig bra.
Jocke, Nicke, Micke:
Får allihopa en rubrik tillsammans, då dem är små, Jocke som är äldst är väl nio eller nåt.
Så det finns ju inte direkt mycket jag kan skriva, då vi inte brukar prata och inte leka så ofta heller.
Men ni är söta, allihopa.
Esa:
Det är ett hårt liv vi lever, det gäller att göra det bästa av det. Det här är inte det bästa.
Pontus, Mattias:
Kommer knappt ens ihåg de sista gångerna vi träffades.
Var ju VÄLDIGT länge sen, men jag vet att det är något som ingen av oss kan göra något åt.
Jag kommer däremot ihåg att när vi träffades brukade vi alltid spela det där grisspelet ni hade, och leka med alla grejerna i era rum. Trots att det var länge sen kommer jag ihåg det, och jag tyckte det var kul, trots att jag var mycket äldre.
Kommentarer
Trackback