Like a soldier

Idag var det exakt 2 veckor sedan älskling.
Jag tänker på dig varje dag, och jag saknar dig något enormt.



Varje gång du inte springer efter när man är påväg hem från bilen.
Varje gång du inte skrämmer livet ur mig på mornarna när jag ska ta ut kläder ur garderoben och du ligger där.
Varje gång du inte ligger på tvättmaskinen och ser nyvaken ut för att jag öppnar dörren.
Varje gång du inte jamar och springer till dörren så fort jag kommer hem.
Varje gång du inte lägger dig på kudden brevid mig och spinner.
Varje gång jag inte kan ta upp dig och bara sticka ner min näsa i din päls och mysa.
Varje gång du inte sätter dig i hörnet på bordet och väntar på att bli utsläppt.
Varje gång du sitter på grillen/ i blomman utanför och jamar för att vi ska släppa in dig.
Varje gång du jamar så mycket att det håller på att driva mig till vansinne.
Varje gång du rullar dig utanför i gräset och kommer in alldeles varm och luktar jord.
Varje gång du ligger och solar och kisar och.
Varje gång du kommer till mig när jag är ledsen och bara lägger dig vid mig.
Varje gång du jagar bort katterna som kommer för nära.
Varje gång du och Snuttan tvättar varandra.
Varje gång ni busar.
Varje gång jag ser dig.

Jag saknar allt hjärtat, varje liten detalj, jag kommer ihåg precis allt, allt det speciella med dig.
Och Snuttan, vad ska hon göra utan dig? Hon har jätte svårt att klara sig, har ingen att busa med, har ingen att vara med på dagarna, har ingen som hjälper henne mot elaka djur, har ingen som tvättar henne och lägger sig brevid henne när vi ska sova. Och mamma, hon saknar dig också, att du lägger dig uppe i sängen, att du inte kommer springande när du hör hennes nycklar slå när hon kommer hem från jobbet.

Allting älskade vän, precis allting.


Vila i frid mitthjärtegull, matte älskar dig, alltid alltid alltid.  <3