Like a soldier

Nu kan man väl säga att en 9årig kärlekshistoria har tagit slut.
Idag var min sista ridlektion på Vendelsö, jag kommer verkligen sakna det känner jag.
Men jag hinner inte, jag tappar intresset när jag måste skynda mig från skolan, låta mamma hämta upp mig på vägen och byta om i bilen.
Men hur som helst började jag tänka på hästarna där från när jag var liten.
Bion, den underbara hästen, helt galet vad mycket jag tyckte om honom, jag saknar honom faktiskt fortfarande, och jag har ändå ett starkt minne av honom.
Och Maranello, och Lady, hur jag ville vara där och sköta dem hela tiden.
Och Niccolina, den första hästen jag red, och när Signal kastade in mig i väggen, och första gången jag galopperade på Musse, och sommarkurserna.
Jag har ridit där i halva mitt liv, och nu är det slut.
Det är sorgligt, väldigt sorgligt faktiskt, men jag kommer ändå alltid ha mina minnen därifrån.

x