-
Jag har kämpat som en dåre med att kunna den här dikten utantill, och jag kunde den, ett tag, och nu kan jag knappt få till en endaste rad rätt. Och det känns väldigt skumt, från att ha kunnat den och tyckt att den var väldigt vacker, kan jag inte få ihop den och har nästan glömt vad den handlar om. Jag vet inte .. hur ska jag kunna lära mig den här? Det blir alltid så, jag överläser sakerna och sen kan jag inte koncentera mig på hur det var jag skulle säga. Tror jag lägger den åt sidan för idag och tar upp den på morgonen imorn och ser hur det går.
Imorgon ska jag leka med min kära martina, det blir nästan lite lovely! Vi ska laga mat, som vi brukar göra tillsammans, vi är små hemmafruar ska ni veta -- lagar mat, dricker te, pratar massa strunt om saker som egentligen inte förändrat världen på något radikalt sätt , endast våran del av världen. Brukar bli prat om McFLY och Destine också, och på tal om Destine är det nog dags att jag kollar på den videon som får mig att vilja le ett lika töntigt leende som Pernilla Wahlgren i Garnier reklamen. Hur kan dessa pojkar vara så sjukt störda, gulliga, skabbiga, talangfulla och underhållande på samma gång? Det är nog ett evigt mysterium, men glad över det blir jag. Och att se Tom med en papperskrona på huvudet och Laurens som tänder eld på den och lite härligt söta ord på holländska, det kan faktiskt göra de här senaste timmarna jag har framför mig på kvällen.
Men first things first, ignorerar dikten nu, helt , ja nu ! den är borta .. och ska läsa klart häften om språkhistoria vi har prov på imorgon. och sen blir det 2½ men och den ovannämnda Destine-videon.