Like a soldier

Igår var den en fin dag mellan klockan åtta och nio på kvällen. Igår var det Tänd tre ljus för cancer - kvällen. Och det gjorde vi, prick klockan åtta stod tre små ljus och sken ikapp med våran julstjärna och ljusstake. Det var world aids-day också och hela twitter blev rött. På något sätt känns det bra att kunna ta del av en sån sak genom att bara skicka #red , och sen är du med och visar din omtanke, det känns bra. Nu har vi inga ljus tända, och nu är det morgon, och trots att dagen igår var så fin så har den egentligen inte förändrat den här dagen. Det var väl känslan under den timmen, som gjorde att kvällen ändå blev något fint. Jag tror jag ska börja ha det som vana, att tända några ljus, minnas och bara stanna upp och kunna njuta av det faktum att jag faktiskt är vid liv. Min farmor gav mig en ljushållare en gång, en sån där som man lägger ett värmeljus i , en liten blå hållare med tomtar på. Hon sa att varje gång jag tände ett ljus i den, så skulle jag tänka på henne. Och det ska jag göra.



vila i frid.