♥ sunlight through my window.

Idag kände jag ett mirakel.
Trots att morgonen var iskall och att snön var isig, grå och allmänt obehaglig så fanns det någon som gjorde min bussresa hem helt underbar. Solen. Den bestämde sig för att titta fram, till och med lysa rakt in i mina ögon och gjorde det svårt för mig att se något överhuvudtaget. Och ändå kunde jag inte göra något annat än att le, det kändes som att det fanns 10 gånger mer snö på marken, men den var kritvit, utan fotspår och smuts och vårkänslorna infann sig i min kropp trots att det bara är januari. Den har nu gått tillbaka till att gömma sig bakom molnen, men känslan jag fick av att den fanns där precis framför mig, precis som förra året och åren innan det, det var helt obeskrivligt. Jag älskar solen, den underbara gula bollen av brinnande eld som egentligen inte borde vara något speciellt men som ser till att alla miljarder människor på jorden hålls vid liv. Det är en fin känsla.  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback